Skicka invånarna rätt signal om källsortering

Vi tenderar att anpassa vårt beteende efter de ramar och gränser som vi upplever är kopplade till det, de signaler som omgivningen skickar. Går det att ta hjälp av detta för att nudga hushåll till att källsortera mer?

Problem/Möjlighet

Vi människor påverkas ofta mer än vad vi tror av signaler och ledtrådar i vår omgivning. Mer eller mindre omärkligt får de oss att göra vissa val och anamma vissa vanor. Vi tenderar bl.a. att anpassa oss efter och hålla oss inom upplevda gränser – göra så som vi upplever att andra förväntar sig att vi ska göra. Genom att anpassa den fysiska miljön till att skicka bättre signaler, som t.ex. större kärl för återvinning, kan fler uppmuntras till att återvinna mer.  

Smart nudge

Detta fick invånarna i staden Fort Collins i Colorado, USA, erfara när de ansvariga beslutade sig för att byta plats på hushålls avfallskärl. De ändrade så att invånarna använde den stora 340-literstunnan för återvinning istället för som restavfall, vilket de istället skulle slänga i den mindre 130-liters tunnan som tidigare varit till för återvinning. Invånarna fick möjlighet att fylla upp betydligt mycket mer återvinning och upptäckte att de knappt behövde hela den lilla behållaren för restavfallet eftersom det nu istället gick att återvinna betydligt mer än tidigare.
[Inspiration]

Samma sak har även gjorts bl.a. i städerna Austin i Texas och Alexandria i Virginia, USA. Invånarna fick tillgång till en större tunna, ibland nästan tre gånger så stor, för återvinning jämfört med tunnan för restavfall.

På annat håll i Texas tog Texas Facilities Commission (TFC) fram ett koncept anpassat för kontor som bygger på samma princip som för hushållen. TFC:s lösning kallas för miniMAX. Istället för vanliga soptunnor fick de anställda en sopkorg för återvinning på vilken det hänger ett minikärl för restavfall. TFC menar att denna enkla lösning agerar som ett visuellt tecken som påminner om återvinningen när de anställda ska slänga något. Som med alla exemplen ovan blir det dessutom lite lite svårare att slänga sitt restavfall, så utöver signalvärdet – en injunktiv social norm i form av ett implicit budskap om hur någonting ska vara – så kan det vara så att nudgens effekt också kommer från att den avlägsnar en frestelse som mänsklig lathet lätt faller för, nämligen att det är så smidigt att bara kasta något i ett stort öppet sopkärl och sen glömma skräpet sekunden senare. [Inspiration, se exempel på nudgen]

En liknande nudge används även på vissa platser i Sverige. I många kommuner får villahushåll välja mellan olika avtal för källsortering, varav vissa kräver bättre sortering än andra. Om man gör det med flest fraktioner till det avtal som hushållen får om de inte aktivt väljer något annat kanske fler hushåll kan bli mer noggranna källsorterare. Att källsortera noggrannare blir då enklare och tydligare signalerat som en rekommendation. [Inspiration]

Resultat

Det är svårt att med säkerhet säga vilken effekt denna nudge har då många av de insatser som gjorts inte har mätts och inte utförts inom en vetenskaplig studie. Dock pekar de rapporterade ökade mängderna återvunnet material på att nudgen kan hjälpa till att få fler att återvinna mer. Både större eller mer fraktionerade avfallskärl och en upplevd rekommendation skickar tydliga signaler om önskat beteende och verkar alltså i många fall leda till ökad källsortering.

I vissa fall har även ekonomiska incitament varit involverade eftersom avtal som låter hushållet sortera sämre också kan kosta mer, men denna nudge leder sannolikt till att fler återvinner mer än om endast de ekonomiska incitamenten använts på egen hand.

Sammanfattningsvis verkar det alltså som att denna typ av nudge som skickar tydliga signaler om att individer ska återvinna också kan leda till att fler faktiskt gör det.